Text: Marita Skoog Jacobson
Publicerad i autism och aspergerföreningen i stockholms läns tidning Speciellt nr 2, 2020.
Från resursskola till ett återskolningsprogram för hemmasittare
Berättelsen om hur en resursskola för elever med särskilda behov utvecklades till ett digitalt verktyg för undervisning över nätet, för elever som till största del har en AST diagnos.
Resursskolans bakgrund
“Alla passar inte in i den vanliga skolan, men alla kan lära sig”, det har alltid varit utgångspunkten för Gunlög och Torvid Hafström, som tillsammans grundade resursskolan Vintertullsskolan i Stockholm. Vid starten 1998 hette skolan S:t Örjans jourgrupp och vände sig, då som nu, till elever som av olika anledning har “kört i diket”. På den tiden pratade man inte om diagnoser, utan om elever som behövde det lilla extra för att komma tillbaka till skolan.
”Varje klassrum och vår
pedagogik anpassas efter varje elev
och varje situation”
“Vi såg då att man kunde göra mycket mer än man gjorde i kommunal regi, och allt vi gör genomsyras av att vi tror att alla kan lära sig”, berättar Torvid Hafström. Utifrån den synen byggde vi skolan. Varje klassrum och vår pedagogik anpassas efter varje elev och varje situation. Genom det kan man nå hur långt som helst.
Idag består elevunderlaget främst av elever med olika diagnoser. “Vi kallar diagnoserna förmågor! Det kan vara ADHD, ADD eller någon form av Autism, men vi har också elever som av andra anledningar behöver särskilt stöd”, säger Torvid.
2010 kom Torvid till ett vägskäl. Resursskolan hade byggts upp bra och höll god kvalitet. Elever, föräldrar och lärare mådde bra och fick en god grund att stå på. Det var dags att ta nästa steg. Det “normala” skulle då vara att starta fler skolor, men jag ville istället titta på utbildning ur ett större perspektiv, säger Torvid. Hur lär vi oss? Hur ser undervisning ut idag och hur såg den ut förr i tiden? Har det förändrats något? Jag såg att det inte har förändrats så mycket. Visst är mycket annorlunda jämfört med på 1920-30-talen, men vi har fortfarande en lärare som står längst fram i klassrummet. Så kan man lära sig på annat sätt, eller kan klassrumspedagogiken kompletteras med andra sätt att nå kunskapsmålen? Frågan som dök upp var om elever med särskilda behov skulle kunna få kompletterande hjälp på distans? Skulle det fungera? Detta ville vi prova!
På Vintertullsskolan fanns det elev som hade en blockering mot matte. Hon var övertygad om att “det här kan inte jag, jag är inte född till det här”, och så vidare. Fram till nu hade hon rivit sönder alla matteprov och gått därifrån. Så Torvid med hjälp av läraren bönade och bad henne att göra ett diagnostiskt prov, hon fick skriva vad hon ville, bara inte riva sönder det. Provet finns kvar, det står vet ej och är mest teckningar på det.
Två veckor senare skulle samma elev ha ett prov i rymdgeometri. Man satte nu istället eleven framför en uppkopplad dator med läraren i en närliggande lokal utanför skolan. Alla sex träningslektioner i ämnet fram till provet skedde på distans, vilket på den tiden var ett mycket manuellt upplägg för att få det att fungera på ett sätt där elev och lärare kunde se varandra men ändå arbeta samtidigt.
Så kom provdagen och Torvid berättar, “Vi som satt inne i vår lokal vid sidan om skolan var nervösa: skulle provet rivas sönder, eller skulle det hända något annat? Efter lunch kom provet tillbaka. Vi gick in i skolan och möttes av eleven, hoppandes i korridoren! I handen höll hon ett matteprov där hon för första gången hade fått nästan högsta poäng! Det hade hon aldrig fått förut. Glädjen i hennes ögon när hon har insett att hon kan, att det faktiskt går, är obeskrivlig.
Vi insåg att kan vi göra det här för elever med särskilda behov så kan vi hjälpa alla elever oavsett situation och bakgrund att nå så långt som det är möjligt. Detta var startskottet för Learnox, säger Torvid Hafström.
Torvid Hafström, VD Learnox
Den nya digitala undervisningsplattformen var byggd och klar att användas 2014. Om jag hade vetat hur lång tid det skulle ta vet jag inte om vi hade gjort detta idag, säger Torvid.
Learnox började med att rikta sig till samma typ av elever som Vintertullsskolan. Med hjälp av den digitala intressebaserade undervisningen kunde man hjälpa så kallade hemmasittare att återfå motivation och modet att ta igen missad utbildning, och så småningom komma tillbaka till skolan.
Idag har Learnox lärare tillsammans hållit över 20 000 lektioner över nätet och återskolningsprogrammet köps in av privata och kommunala skolor i hela Sverige.
Av de hemmasittare Learnox arbetar med har ca 80% en AST diagnos. För dessa är det av yttersta vikt med ett anpassat tempo, struktur och tydlighet, förutsägbarhet, tät återkoppling, avskärmning av störande ljud och inte minst lyhörda och flexibla lärare.
Det som Skolinspektionen nu delrapporterar från sin granskning av hur vårens framtvingade distansundervisning pga pandemin har fungerat, befäster det som vi på Learnox tidigt upptäckte, avslutar Torvid. Att en del elever som tidigare hade hög frånvaro, dvs hemmasittarna, tycks trivas bra med det nya sättet att studera. Flera rektorer vittnar om att de nu har högre närvaro.
Om vintertullsskolan
Vintertullsskolan är en resursskola som vänder sig till elever i behov av särskilt stöd. Undervisningen är anpassad efter varje elevs behov och förmåga.