Problematisk skolfrånvaro

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt

Skolinspektionens undersökning visar att många rektorer är medvetna om vikten av tidiga insatser och vikten av samarbete med hemmen och externa aktörer.

Orsakerna till frånvaro är komplexa, vilket ställer krav på flexibla och individanpassade insatser. Ett välfungerande samarbete mellan skola och föräldrar kan vara avgörande, liksom samarbete med BUP och Socialtjänst. Det är viktigt att insatserna kommer så tidigt som möjligt och inledningsvis är det centralt att orsakerna till frånvaron utreds. 

För att förebygga frånvaro bör skolan fokusera på skolklimatet, ha tydliga strategier vid övergångar mellan klasser och stadier samt arbeta med stöd från kamrater och lärare. Elever med ströfrånvaro bör motiveras att närvara och skolan bör arbeta aktivt med att undanröja hot mot elevens närvaro, exempelvis kränkningar, mobbning, ohälsa och utanförskap. Enligt Skolverket ökar också brister i pedagogiskt stöd och bristande individualisering risken för omfattande frånvaro.

Om elever har hög frånvaro är samarbeten mellan olika aktörer centralt med eleven i centrum. 

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan är förödande

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan är förödande enligt utbildningsforskare - vi på Learnox håller med!

I Learnox arbete med hemmasittares återgång till skola, är ett elevmotiverande arbetssätt nyckeln. Och avsaknaden av densamma i skolan förödande. Precis de riskgrupper som omnämns i utbildningsforskaren Martin Lackéus debattartikel nedan är de som drabbas absolut hårdast, vilket riskerar att förstärka många utsatta elevers upplevda känsla av utanförskap och menings­löshet. Högsta priset för denna obalans betalar den utsatta individen. Den ekonomiska kostnaden för en skol­politik i obalans betalas av oss alla.     

 

I dagens polariserade skoldebatt har elevmotiverande arbetssätt i skolan alltmer kommit att stämplas som ”flumpedagogik” och blivit satta på undantag. Vi har fått en skola som domineras av teori­genomgångar följt av enskilt arbete. Nya normen har kommit att bli en skolpolitik med obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.

Forskning från Chalmers visar att förlorarna är de elever som inte motiveras av vad som ur deras perspektiv upp­fattas som meningslösa torrsimsuppgifter. Särskilt utsatta grupper är elever med diagnoser, pojkar, nyanlända samt elever i socialt utanförskap. I utsatta områden kan detta riskera att gagna kriminella gäng, som då fyller det tomrum en obalanserad skolpolitik lämnar hos utsatta unga som söker mening i tillvaron.

NPF kopplad till omfattande frånvaro

Elever med NPF har många gånger haft en period av frånvaro från skolan. När skolan brister i kunskap och förståelse och när eleven inte får det stöd den behöver kan det leda till långvarig frånvaro. Så många som 75 procent av eleverna med långvarig frånvaro kan ha någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Större kunskap inom skolan behövs om hur arbetet kan anpassas efter olika elevers behov. När stödet uteblir kan höga kunskapskraven och otrygg miljö leda till en eskalerande situation. Resultatet blir psykiskt ohälsa, stress, mobbning och konflikter som leder till att elever stannar hemma.

När Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning visade det sig att hälften av de svarande inte genomgått en pedagogisk undersökning av vilken sorts stöd de behöver. I samma grupp svarade 52 procent att de stannat hemma från skolan någon period, en ökning med 6 procent sedan förra undersökningen 2 år tidigare. För att vända utvecklingen måste elever som uppvisar tecken på inlärningssvårigheter skyndsamt utredas och åtgärder snabbt sättas.