En bra start på terminen

En bra start på terminen

För många elever är övergångar i skolan en svår utmaning som ofta är kopplat med stress och ångest. Övergångarna kan handla om byte från en skola till en annan, från mellanstadiet till högstadiet, från grundskola till gymnasium eller från lov till skoltermin. Nu närmar sig höstterminens start och runt om i landet är det många barn och unga som förbereder sig för en ny skola, nya lärare och nya klasskamrater. 

För elever med hög frånvaro är det extra svårt att komma tillbaka efter ett långt sommarlov. När höstterminen drar igång kommer snabbt krav på eleven att prestera i skolan, och samtidigt upplever många en stor social press att passa in. Risken är stor att frånvaron återigen ökar när självförtroendet sviktar och eleven hamnar i en negativ spiral som är svår att ta sig ur.

Learnox SchoolBoost

Under sommarens sista veckor arbetar Learnox förebyggande med Learnox Schoolboost för att hjälpa elever med tidigare problematisk frånvaro att få en bra start på terminen. En lektion om dagen under två veckor innan skolstart hjälper eleven att komma igång, repetera och ta ikapp missade moment. Man förbättrar självförtroende och självkänsla, samt ökar ämneskunskaperna inför höstterminen. 

Läs mer om Learnox SchoolBoost här: https://www.learnox.se/learnox-schoolboost/

Intresse

Att utgå från elevernas intresseområden minskar tröskeln för att komma igång med skolans arbete. Genom att anpassa övningar och uppgifter efter elevens intresse så kommer man snabbt igång med arbetet och elevens motivation och engagemang stärks. Learnox undervisning kretsar kring vad vi kallar intressebaserad undervisning då läraren anpassar stora delar av undervisningen i skolans kärnämnen kring elevens individuella intressen. 

Rutiner

Under sommaren är det inte ovanligt att barn och unga vänder på dygnet vilket gör skolstarten ännu tuffare. Genom att komma igång med regelbunden undervisning innan skolstart skapas sunda rutiner vilket underlättar när terminen drar igång. Vi vet att just övergångar ofta är svåra för de elever som riskerar problematisk skolfrånvaro, och genom att skapa en mjukare övergång mellan lov och skola ges bättre förutsättningar för en trygg start på terminen. 

Självförtroende

Med individanpassad undervisning arbetar vi på Learnox med att stärka elevens självförtroende och självkänsla. Ett respektfullt bemötande där eleven känner sig sedd och uppskattad är första hörnstenen för att få elevens förtroende och stärka självkänslan. I undervisningen behöver sedan alla elever utmanas för att växa, men på en nivå som är hanterbar. Vi sätter realistiska mål och skapar uppgifter och övningar på en sådan nivå att eleven lyckas och får en känsla av att “jag kan”. 

Problematisk skolfrånvaro och socialt utanförskap

Problematisk skolfrånvaro och socialt utanförskap

Långvarig frånvaro från skolan och bristen på en meningsfull vardag kan på sikt leda till stora sociala problem för den drabbade eleven. Skolan ska för barnen ge mer än bara faktakunskaper och grundläggande färdigheter när det gäller räkna och skriva. För barnen är skolan en stor del av deras vardag och en plats att utforska intressen, träffa vänner och växa som person. Den inställningen är dessutom given av skollagen och det uppdrag skolan fått av samhället är mycket omfattande. När barn berövas möjligheten till en trygg plats för personlig utveckling efter sina egna villkor visar forskningen är följderna för eleven är allvarliga, med ökad risk för utanförskap, kriminalitet och missbruk.

Skolans uppdrag

I läroplanen finns skolans uppdrag beskrivet i stor detalj. Man kan konstatera att det inte är ett lätt uppdrag för pedagoger runt om i landet att leva upp till – men oerhört viktigt. “Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Vidare i skolans uppdrag läggs stor vikt vid värderingar, demokrati och bildning. Inom alla dessa områden ska eleven ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar så långt som möjligt. Skolan ska främja elevens förståelse för mänskliga rättigheter och erbjuda en utbildning som präglas och öppenhet och respekt för människors olikheter. 

Skolan ska även stå för en likvärdig utbildning som anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I läroplanen står det följande. “En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Budskapen är mycket tydligt. Alla elever är olika och skolan måste kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar. Skolans uppdrag omfattar alltså betydligt mycket mer än kunskapsmålen. Att skolan är en plats för alla blir extra viktigt då elever som inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd inte bara berövas möjligheten att lära sig skriva och räkna, utan dessutom riskerar att inte begränsas i sin möjlighet att utvecklas och växa som människa.

Konsekvenserna om skolan misslyckas

I läroplanen finns skolans uppdrag beskrivet i stor detalj. Man kan konstatera att det inte är ett lätt uppdrag för pedagoger runt om i landet att leva upp till – men oerhört viktigt. “Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Vidare i skolans uppdrag läggs stor vikt vid värderingar, demokrati och bildning. Inom alla dessa områden ska eleven ges möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar så långt som möjligt. Skolan ska främja elevens förståelse för mänskliga rättigheter och erbjuda en utbildning som präglas och öppenhet och respekt för människors olikheter. 

Skolan ska även stå för en likvärdig utbildning som anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I läroplanen står det följande. “En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Budskapen är mycket tydligt. Alla elever är olika och skolan måste kunna anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar. Skolans uppdrag omfattar alltså betydligt mycket mer än kunskapsmålen. Att skolan är en plats för alla blir extra viktigt då elever som inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd inte bara berövas möjligheten att lära sig skriva och räkna, utan dessutom riskerar att inte begränsas i sin möjlighet att utvecklas och växa som människa.

Insatser för barn med problematisk skolfrånvaro

En lyckad skolgång är för många en nyckel till frihet och framtida möjligheter. Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. En fungerande skolgång minskar dessutom risken för ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och självförsörjning.

För att skolan ska komma till rätta med problemet måste det finnas arbetssätt, rutiner och ansvarsfördelning på plats som gör att man tidigt kan upptäcka problematisk frånvaro och sätta in nödvändiga insatser. 

  1. Närvaroregistrering och betygsunderlag är grunden för att upptäcka elever med problematisk skolfrånvaro eller elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Utöver dessa är observationer i klassrummet viktiga. Lärare eller annan skolpersonal som märker att något inte står rätt till bör omedelbart agera och inte vänta på att problematiken förvärras. 

  2. Analysera regelbundet närvaro och kunskapsunderlag för alla elever. Avsätt tid för att snabbt se över elevernas situation flera gånger under terminen istället för att vänta till det är dags för betyg. 

  3. Utred orsakerna bakom frånvaro situationen. Det finns många olika skäl för varför en elev inte klarar av att gå till skolan eller en specifik lektion. Ibland är det svårt att snabbt åtgärda, men många gånger kan man hitta lätta lösningar. Det kan handla om att möta upp eleven innan lektionen, eller skapa en avgränsad och lugn studiemiljö som är nyckel för att eleven ska känna sig trygg och säker i klassrummet. 

  4. Ta tidigt kontakt med vårdnadshavare och andra vuxna som eleven har förtroende för. Det är viktigt att informera hela kontaktnätet om vilka insatser som görs och hur de kan hjälpa för att underlätta för eleven. Om alla runt omkring eleven är införstådda i de åtgärder som genomförs skapar det en lugnare miljö för eleven. 

  5. Följ upp och utvärdera hur insatserna fungerar. Alla barn är olika och det är möjligt att vad som fungerat tidigare inte passar för den här eleven. Våga tänka utanför lådan och var kreativ. 

På Learnox använder vi verktyget Learnoxtrappan för att utforma åtgärder och anpassningar för varje elevs unika behov. Verktyget är ett sätt för skolor att visualisera en elevs frånvarosituation i olika steg. Tillsammans med en tydlig ansvarsfördelning och ett ramverk för kontinuerlig utvärdering och uppföljning lägger Learnoxtrappan grunden för arbetet med att hjälpa eleven tillbaka till skolan. Trappan finns fritt tillgänglig att använda för skolor och kommuner: https://www.learnox.se/learnoxtrappan/

Särskilt stöd på distans

Särskilt stöd på distans

Till följd av coronaviruset som sprids i samhället håller redan idag flera skolor stängt på grund av sjukdomsfall och smittorisk. Det innebär en stor omställning för de skolenheter som nu snabbt måste övergå till distansundervisning. På flera skolor har stora ansträngningar gjorts för att tillgodose elevens rätt till utbildning genom fjärrundervisning och olika typer av distansundervisning. Omställningen innebär både en teknisk och pedagogisk förändring och ställer stora krav på såväl lärare, administratörer och elever. Under omställningen finns dock risken att missa de elever som dagligen behöver mer hjälp och stöd i skolan för att nå kunskapsmålen. 

Skolverket förtydligar på sin hemsida vad som gäller för elever med behov av särskilt stöd under coronaepidemin. “Det är viktigt att hitta lösningar för de barn och elever som är i behov av särskilt stöd eller har hemförhållanden som gör det svårt att till exempel ta del av undervisning på distans.”

På Learnox har vi 8 års erfarenhet av att bedriva särskilt stöd genom fjärrundervisning. Det finns många faktorer bakom en lyckad insats, men grunden är alltid densamma för oss.

  1. Välj en teknisk lösning som gör det så enkelt som möjligt för eleven att komma in i det digitala klassrummet. Vår erfarenhet är att krångel vid inloggning eller svårnavigerade program riskerar att leda till en misslyckad insats innan lektionen ens startat. 
  2. Håll kontakt med elevens vårdnadshavare. Det är ofta väl investerad tid att ringa och prata med elevens föräldrar ofta för att säkerställa att både elev och vårdnadshavare har fått rätt information om pågående insatser. 
  3. Arbeta med intressebaserad undervisning. Genom att utgå från elevens intresseområde blir det lättare för eleven att engagera sig då undervisningen blir mer intressant. Elevens förkunskaper inom sitt intresse höjer självförtroendet och gör undervisningen roligare. 

Behöver du rådgivning eller har frågor om Learnox tjänster, tveka inte att kontakta oss!

Rätt till utbildning för hemmasittare

Rätt till utbildning och skolplikt är två principer i Sverige som syftar till att skydda barnens rättigheter till utbildning. Ansvaret delas mellan barnets hemkommun, skolans huvudman och vårdnadshavare. Enkelt sammanfattat innebär rätt till utbildning att barn har rätt till kostnadsfri utbildning och skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Idag finns minst 20 000 elever i Sverige med ogiltig frånvaro i så stor utsträckning att de inte kan ta till sig skolans utbildning. Samhället har därmed brustit när det gäller att tillgodose barnens rätt till utbildning. 

Skolinspektionen genomförde en granskning år 2016 av skolors arbete med omfattande frånvaro och fann stora brister. Resultatet av granskningen visar att det görs mycket men att insatserna ofta är ineffektiva och sätts in för sent. Undervisningen för elever med omfattande frånvaro måste bli mer individanpassad och kompetensen som finns inom elevhälsan måste tas tillvara på ett bättre sätt. 

Granskningen visar också att många föräldrar idag tar ett långtgående ansvar för koordination som enligt skollagen ligger på huvudmannen. Skolplikten innebär inte att kommunens och huvudmannens ansvar för rätt till utbildning utgår då eleven inte är närvarande i skolan. Det är en förutsättning för att komma till rätta med skolans utvecklingsområden att huvudmannen tar ansvar för koordination och samverkan av insatser.

För att undvika att elever blir lidande på grund av ineffektiva och sena insatser visar granskningen att det behövs en tydlig systematik i arbetet med omfattande frånvaro. Learnoxtrappan är ett verktyg som vi på Learnox använder för att utforma åtgärder och anpassningar för varje elevs unika behov. Den är också ett sätt att hjälpa skolor att visualisera en elevs frånvarosituation i olika steg. Tillsammans med en tydlig ansvarsfördelning och ett ramverk för kontinuerlig utvärdering och uppföljning lägger Learnoxtrappan grunden för arbetet med att hjälpa eleven tillbaka till skolan.

Källor: 

Skolinspektionen. (2016) Omfattande frånvaro – En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Stockholm: Skolinspektionen 

Skolverket. (2019) Skolplikt och rätt till utbildning. Hämtad 2019-12-04 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning

Systematiskt arbetssätt för ökad närvaro i skolan

För att extra anpassningar och särskilt stöd ska ha goda förutsättningar att ge avsedd effekt måste insatserna sättas in tidigt och till rätt elever. Det finns därför ett behov av ett systematiskt arbetssätt inom skolan för att snabbt och effektivt upptäcka elever i riskzonen för långvarig ogiltig frånvaro. Respons to Intervention, RtI, är en beslutsprocess som har bevisad effekt för att främja skolnärvaron. RtI är ett hjälpmedel för att skapa en effektiv beslutsprocess för snabba insatser, men behöver anpassas efter skolans resurser och elevernas behov.

  1.  Alla elever
    Det breda förebyggande arbetet för ökad skolnärvaro riktas till alla elever i skolan. Grunden för en effektiv beslutsprocess är god närvarorapportering samt uppföljning av kunskapsmål och testresultat. Därutöver bör skolan arbeta förebyggande med trygghet och delaktighet för att skapa förutsättningar för hög närvaro. 

  2. Elever i riskzonen
    När en elev uppvisar tecken på att tappa intresset för skolan, eller då närvarorapportering och/eller kunskapsmålen visar på att eleven befinner sig i riskzonen för problematisk frånvaro måste snabba och riktade insatser sättas in. 

  3. Elever med problematisk frånvaro
    För elever med problematisk frånvaro behövs frekvent och intensivt stöd. För att uppnå goda resultat måste stödet individanpassas baserat på elevens unika behov och situation. 

Genom en korrekt implementering av RtI-modellen skapas ett brett fundament med generella åtgärder för att främja närvaron för alla elever, riktade insatser sätts in för elever i riskzonen och intensiva och resurskrävande åtgärder riktas mot elever med problematisk frånvaro. Läs mer om modellen i rapporten Response to Intervention and the Pyramid Model (Fox m.fl. 2010) eller i iFous forskningsöversikt Skolnärvaro (iFous, 2019).

Fler konkreta åtgärder finns i Learnoxtrappan, vår modell för systematiska insatser baserat på elevens frånvarosituation. Den är indelad i 6 steg, med konkreta åtgärder för varje situation. Verktyget finns tillgängligt utan kostnad på vår hemsida. 

Frånvarons orsaker

Hemmasittare är inte en homogen grupp utan orsakerna till frånvaron skiljer sig åt från elev till elev. Forskningen visar att det är en komplex sammansättning av individuella faktorer, skola och hem & familj som ligger till grund. Ofta är det en kombination av flera orsaker som tillsammans leder till en omfattande frånvaro.

Individuella faktorer som är kopplade till hög frånvaro är ofta en NPF-variation och bland annat depression, ångest och social fobi. De individuella faktorerna medför ofta att eleven inte trivs i skolmiljön, de sociala sammanhangen både i och utanför klassrummet blir övermäktiga och eleven har svårt att vara med i undervisningen. Rätt stöd från skola och samhälle är viktigt för att elever med dessa typer av individuella riskfaktorer inte ska hamna i en omfattande ogiltig frånvaro.

Skolans riskfaktorer kan delas in i underkategorierna pedagogiska, organisatoriska och sociala faktorer. De pedagogiska och organisatoriska faktorerna rör skolans förmåga att anpassa undervisningen efter elevens behov. När skolan misslyckas med sitt uppdrag att tillgodose elevens behov av stöd leder det till högre risk för frånvaro från skolan. Stökig och orolig arbetsmiljö, otydlig information och instruktioner, samt bristande anpassningar kan leda till att en elev i riskzonen inte känner sig bekväm i skolmiljön. Sociala faktorer såsom kränkningar, trakasserier och mobbning medför också en ökad risk för omfattande frånvaro.

Orsakerna till att en elev blir hemmasittare kan vara många, och även hem & familj spelar en viktig roll. Det finns ingen mall för vem som blir hemmasittare utan situationen skiljer sig från individ till individ. Ibland handlar det om en kombination av många orsaker som leder till en problematisk frånvaro, medan det i andra fall är några få utlösande orsaker. För de som arbetar med elever med problematisk frånvaro är det därför viktigt att noggrant utreda alla orsakerna och inte dra förhastade slutsatser om varför någon är borta från skolan.

Problematisk skolfrånvaro

Skolinspektionens undersökning visar att många rektorer är medvetna om vikten av tidiga insatser och vikten av samarbete med hemmen och externa aktörer.

Orsakerna till frånvaro är komplexa, vilket ställer krav på flexibla och individanpassade insatser. Ett välfungerande samarbete mellan skola och föräldrar kan vara avgörande, liksom samarbete med BUP och Socialtjänst. Det är viktigt att insatserna kommer så tidigt som möjligt och inledningsvis är det centralt att orsakerna till frånvaron utreds. 

För att förebygga frånvaro bör skolan fokusera på skolklimatet, ha tydliga strategier vid övergångar mellan klasser och stadier samt arbeta med stöd från kamrater och lärare. Elever med ströfrånvaro bör motiveras att närvara och skolan bör arbeta aktivt med att undanröja hot mot elevens närvaro, exempelvis kränkningar, mobbning, ohälsa och utanförskap. Enligt Skolverket ökar också brister i pedagogiskt stöd och bristande individualisering risken för omfattande frånvaro.

Om elever har hög frånvaro är samarbeten mellan olika aktörer centralt med eleven i centrum. 

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan är förödande enligt utbildningsforskare - vi på Learnox håller med!

I Learnox arbete med hemmasittares återgång till skola, är ett elevmotiverande arbetssätt nyckeln. Och avsaknaden av densamma i skolan förödande. Precis de riskgrupper som omnämns i utbildningsforskaren Martin Lackéus debattartikel nedan är de som drabbas absolut hårdast, vilket riskerar att förstärka många utsatta elevers upplevda känsla av utanförskap och menings­löshet. Högsta priset för denna obalans betalar den utsatta individen. Den ekonomiska kostnaden för en skol­politik i obalans betalas av oss alla.     

 

I dagens polariserade skoldebatt har elevmotiverande arbetssätt i skolan alltmer kommit att stämplas som ”flumpedagogik” och blivit satta på undantag. Vi har fått en skola som domineras av teori­genomgångar följt av enskilt arbete. Nya normen har kommit att bli en skolpolitik med obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.

Forskning från Chalmers visar att förlorarna är de elever som inte motiveras av vad som ur deras perspektiv upp­fattas som meningslösa torrsimsuppgifter. Särskilt utsatta grupper är elever med diagnoser, pojkar, nyanlända samt elever i socialt utanförskap. I utsatta områden kan detta riskera att gagna kriminella gäng, som då fyller det tomrum en obalanserad skolpolitik lämnar hos utsatta unga som söker mening i tillvaron.

Tidiga insatser är viktigt för att vända frånvaro till närvaro

Att tidigt sätta in riktade insatser när en elev uppvisar tecken på systemisk frånvaro är avgörande för att kunna vända utvecklingen. Då hemmasittare inte är en homogen grupp och orsakerna skiljer sig åt på individnivå blir det extra viktigt att skyndsamt utreda elevens situation. Den röda tråden i framgångsrika insatser är enligt forskning; Tidig upptäckt, kartlägga, utreda och åtgärda och samverkan.

Ju tidigare en elev fångas upp desto större är sannolikheten att lyckas få eleven tillbaka till skolan. Tyvärr ser man allt för ofta det motsatta. Vid en studie av skolinspektionen visades att många hemmasittare ofta uppvisat tecken på frånvaro flera år innan de hamnade i långvarig ogiltig frånvaro utan att några åtgärder satts in. Många gånger finns varningstecken redan vid årskurs 4-5 men det dröjer till sista åren i högstadiet innan de fångas upp av skolan.

Många skolor uppger själva att de är snabbare på att sätta in åtgärder när problematiken direkt rör kunskapskraven. När det handlar om koncentrationssvårigheter eller andra inlärningssvårigheter finns det större kunskap och kompetens om hur ett pedagogiskt åtgärdsprogram kan utformas. För elever som har andra svårigheter, exempelvis hög frånvaro, uteblir stödet. Skollagen däremot är tydlig med att rätten till särskilt stöd inte bara är kopplad till inlärningssvårigheter utan även andra faktorer i elevens skolsituation.

Att tidigt sätta in riktade insatser när en elev uppvisar tecken på systemisk frånvaro är avgörande för att kunna vända utvecklingen. Då hemmasittare inte är en homogen grupp och orsakerna skiljer sig åt på individnivå blir det extra viktigt att skyndsamt utreda elevens situation. Den röda tråden i framgångsrika insatser är enligt forskning; Tidig upptäckt, kartlägga, utreda och åtgärda och samverkan.

Ju tidigare en elev fångas upp desto större är sannolikheten att lyckas få eleven tillbaka till skolan. Tyvärr ser man allt för ofta det motsatta. Vid en studie av skolinspektionen visades att många hemmasittare ofta uppvisat tecken på frånvaro flera år innan de hamnade i långvarig ogiltig frånvaro utan att några åtgärder satts in. Många gånger finns varningstecken redan vid årskurs 4-5 men det dröjer till sista åren i högstadiet innan de fångas upp av skolan.

Många skolor uppger själva att de är snabbare på att sätta in åtgärder när problematiken direkt rör kunskapskraven. När det handlar om koncentrationssvårigheter eller andra inlärningssvårigheter finns det större kunskap och kompetens om hur ett pedagogiskt åtgärdsprogram kan utformas. För elever som har andra svårigheter, exempelvis hög frånvaro, uteblir stödet. Skollagen däremot är tydlig med att rätten till särskilt stöd inte bara är kopplad till inlärningssvårigheter utan även andra faktorer i elevens skolsituation.

NPF kopplad till omfattande frånvaro

Elever med NPF har många gånger haft en period av frånvaro från skolan. När skolan brister i kunskap och förståelse och när eleven inte får det stöd den behöver kan det leda till långvarig frånvaro. Så många som 75 procent av eleverna med långvarig frånvaro kan ha någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Större kunskap inom skolan behövs om hur arbetet kan anpassas efter olika elevers behov. När stödet uteblir kan höga kunskapskraven och otrygg miljö leda till en eskalerande situation. Resultatet blir psykiskt ohälsa, stress, mobbning och konflikter som leder till att elever stannar hemma.

När Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning visade det sig att hälften av de svarande inte genomgått en pedagogisk undersökning av vilken sorts stöd de behöver. I samma grupp svarade 52 procent att de stannat hemma från skolan någon period, en ökning med 6 procent sedan förra undersökningen 2 år tidigare. För att vända utvecklingen måste elever som uppvisar tecken på inlärningssvårigheter skyndsamt utredas och åtgärder snabbt sättas.