Rätt till utbildning för hemmasittare

Rätt till utbildning och skolplikt är två principer i Sverige som syftar till att skydda barnens rättigheter till utbildning. Ansvaret delas mellan barnets hemkommun, skolans huvudman och vårdnadshavare. Enkelt sammanfattat innebär rätt till utbildning att barn har rätt till kostnadsfri utbildning och skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Idag finns minst 20 000 elever i Sverige med ogiltig frånvaro i så stor utsträckning att de inte kan ta till sig skolans utbildning. Samhället har därmed brustit när det gäller att tillgodose barnens rätt till utbildning. 

Skolinspektionen genomförde en granskning år 2016 av skolors arbete med omfattande frånvaro och fann stora brister. Resultatet av granskningen visar att det görs mycket men att insatserna ofta är ineffektiva och sätts in för sent. Undervisningen för elever med omfattande frånvaro måste bli mer individanpassad och kompetensen som finns inom elevhälsan måste tas tillvara på ett bättre sätt. 

Granskningen visar också att många föräldrar idag tar ett långtgående ansvar för koordination som enligt skollagen ligger på huvudmannen. Skolplikten innebär inte att kommunens och huvudmannens ansvar för rätt till utbildning utgår då eleven inte är närvarande i skolan. Det är en förutsättning för att komma till rätta med skolans utvecklingsområden att huvudmannen tar ansvar för koordination och samverkan av insatser.

För att undvika att elever blir lidande på grund av ineffektiva och sena insatser visar granskningen att det behövs en tydlig systematik i arbetet med omfattande frånvaro. Learnoxtrappan är ett verktyg som vi på Learnox använder för att utforma åtgärder och anpassningar för varje elevs unika behov. Den är också ett sätt att hjälpa skolor att visualisera en elevs frånvarosituation i olika steg. Tillsammans med en tydlig ansvarsfördelning och ett ramverk för kontinuerlig utvärdering och uppföljning lägger Learnoxtrappan grunden för arbetet med att hjälpa eleven tillbaka till skolan.

Källor: 

Skolinspektionen. (2016) Omfattande frånvaro – En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Stockholm: Skolinspektionen 

Skolverket. (2019) Skolplikt och rätt till utbildning. Hämtad 2019-12-04 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt-och-ratt-till-utbildning

Systematiskt arbetssätt för ökad närvaro i skolan

För att extra anpassningar och särskilt stöd ska ha goda förutsättningar att ge avsedd effekt måste insatserna sättas in tidigt och till rätt elever. Det finns därför ett behov av ett systematiskt arbetssätt inom skolan för att snabbt och effektivt upptäcka elever i riskzonen för långvarig ogiltig frånvaro. Respons to Intervention, RtI, är en beslutsprocess som har bevisad effekt för att främja skolnärvaron. RtI är ett hjälpmedel för att skapa en effektiv beslutsprocess för snabba insatser, men behöver anpassas efter skolans resurser och elevernas behov.

  1.  Alla elever
    Det breda förebyggande arbetet för ökad skolnärvaro riktas till alla elever i skolan. Grunden för en effektiv beslutsprocess är god närvarorapportering samt uppföljning av kunskapsmål och testresultat. Därutöver bör skolan arbeta förebyggande med trygghet och delaktighet för att skapa förutsättningar för hög närvaro. 

  2. Elever i riskzonen
    När en elev uppvisar tecken på att tappa intresset för skolan, eller då närvarorapportering och/eller kunskapsmålen visar på att eleven befinner sig i riskzonen för problematisk frånvaro måste snabba och riktade insatser sättas in. 

  3. Elever med problematisk frånvaro
    För elever med problematisk frånvaro behövs frekvent och intensivt stöd. För att uppnå goda resultat måste stödet individanpassas baserat på elevens unika behov och situation. 

Genom en korrekt implementering av RtI-modellen skapas ett brett fundament med generella åtgärder för att främja närvaron för alla elever, riktade insatser sätts in för elever i riskzonen och intensiva och resurskrävande åtgärder riktas mot elever med problematisk frånvaro. Läs mer om modellen i rapporten Response to Intervention and the Pyramid Model (Fox m.fl. 2010) eller i iFous forskningsöversikt Skolnärvaro (iFous, 2019).

Fler konkreta åtgärder finns i Learnoxtrappan, vår modell för systematiska insatser baserat på elevens frånvarosituation. Den är indelad i 6 steg, med konkreta åtgärder för varje situation. Verktyget finns tillgängligt utan kostnad på vår hemsida. 

Frånvarons orsaker

Hemmasittare är inte en homogen grupp utan orsakerna till frånvaron skiljer sig åt från elev till elev. Forskningen visar att det är en komplex sammansättning av individuella faktorer, skola och hem & familj som ligger till grund. Ofta är det en kombination av flera orsaker som tillsammans leder till en omfattande frånvaro.

Individuella faktorer som är kopplade till hög frånvaro är ofta en NPF-variation och bland annat depression, ångest och social fobi. De individuella faktorerna medför ofta att eleven inte trivs i skolmiljön, de sociala sammanhangen både i och utanför klassrummet blir övermäktiga och eleven har svårt att vara med i undervisningen. Rätt stöd från skola och samhälle är viktigt för att elever med dessa typer av individuella riskfaktorer inte ska hamna i en omfattande ogiltig frånvaro.

Skolans riskfaktorer kan delas in i underkategorierna pedagogiska, organisatoriska och sociala faktorer. De pedagogiska och organisatoriska faktorerna rör skolans förmåga att anpassa undervisningen efter elevens behov. När skolan misslyckas med sitt uppdrag att tillgodose elevens behov av stöd leder det till högre risk för frånvaro från skolan. Stökig och orolig arbetsmiljö, otydlig information och instruktioner, samt bristande anpassningar kan leda till att en elev i riskzonen inte känner sig bekväm i skolmiljön. Sociala faktorer såsom kränkningar, trakasserier och mobbning medför också en ökad risk för omfattande frånvaro.

Orsakerna till att en elev blir hemmasittare kan vara många, och även hem & familj spelar en viktig roll. Det finns ingen mall för vem som blir hemmasittare utan situationen skiljer sig från individ till individ. Ibland handlar det om en kombination av många orsaker som leder till en problematisk frånvaro, medan det i andra fall är några få utlösande orsaker. För de som arbetar med elever med problematisk frånvaro är det därför viktigt att noggrant utreda alla orsakerna och inte dra förhastade slutsatser om varför någon är borta från skolan.

Problematisk skolfrånvaro

Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt

Skolinspektionens undersökning visar att många rektorer är medvetna om vikten av tidiga insatser och vikten av samarbete med hemmen och externa aktörer.

Orsakerna till frånvaro är komplexa, vilket ställer krav på flexibla och individanpassade insatser. Ett välfungerande samarbete mellan skola och föräldrar kan vara avgörande, liksom samarbete med BUP och Socialtjänst. Det är viktigt att insatserna kommer så tidigt som möjligt och inledningsvis är det centralt att orsakerna till frånvaron utreds. 

För att förebygga frånvaro bör skolan fokusera på skolklimatet, ha tydliga strategier vid övergångar mellan klasser och stadier samt arbeta med stöd från kamrater och lärare. Elever med ströfrånvaro bör motiveras att närvara och skolan bör arbeta aktivt med att undanröja hot mot elevens närvaro, exempelvis kränkningar, mobbning, ohälsa och utanförskap. Enligt Skolverket ökar också brister i pedagogiskt stöd och bristande individualisering risken för omfattande frånvaro.

Om elever har hög frånvaro är samarbeten mellan olika aktörer centralt med eleven i centrum. 

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan

Bristen på elevmotiverande arbetssätt i skolan är förödande enligt utbildningsforskare - vi på Learnox håller med!

I Learnox arbete med hemmasittares återgång till skola, är ett elevmotiverande arbetssätt nyckeln. Och avsaknaden av densamma i skolan förödande. Precis de riskgrupper som omnämns i utbildningsforskaren Martin Lackéus debattartikel nedan är de som drabbas absolut hårdast, vilket riskerar att förstärka många utsatta elevers upplevda känsla av utanförskap och menings­löshet. Högsta priset för denna obalans betalar den utsatta individen. Den ekonomiska kostnaden för en skol­politik i obalans betalas av oss alla.     

 

I dagens polariserade skoldebatt har elevmotiverande arbetssätt i skolan alltmer kommit att stämplas som ”flumpedagogik” och blivit satta på undantag. Vi har fått en skola som domineras av teori­genomgångar följt av enskilt arbete. Nya normen har kommit att bli en skolpolitik med obalans mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.

Forskning från Chalmers visar att förlorarna är de elever som inte motiveras av vad som ur deras perspektiv upp­fattas som meningslösa torrsimsuppgifter. Särskilt utsatta grupper är elever med diagnoser, pojkar, nyanlända samt elever i socialt utanförskap. I utsatta områden kan detta riskera att gagna kriminella gäng, som då fyller det tomrum en obalanserad skolpolitik lämnar hos utsatta unga som söker mening i tillvaron.

Tidiga insatser är viktigt för att vända frånvaro till närvaro

Att tidigt sätta in riktade insatser när en elev uppvisar tecken på systemisk frånvaro är avgörande för att kunna vända utvecklingen. Då hemmasittare inte är en homogen grupp och orsakerna skiljer sig åt på individnivå blir det extra viktigt att skyndsamt utreda elevens situation. Den röda tråden i framgångsrika insatser är enligt forskning; Tidig upptäckt, kartlägga, utreda och åtgärda och samverkan.

Ju tidigare en elev fångas upp desto större är sannolikheten att lyckas få eleven tillbaka till skolan. Tyvärr ser man allt för ofta det motsatta. Vid en studie av skolinspektionen visades att många hemmasittare ofta uppvisat tecken på frånvaro flera år innan de hamnade i långvarig ogiltig frånvaro utan att några åtgärder satts in. Många gånger finns varningstecken redan vid årskurs 4-5 men det dröjer till sista åren i högstadiet innan de fångas upp av skolan.

Många skolor uppger själva att de är snabbare på att sätta in åtgärder när problematiken direkt rör kunskapskraven. När det handlar om koncentrationssvårigheter eller andra inlärningssvårigheter finns det större kunskap och kompetens om hur ett pedagogiskt åtgärdsprogram kan utformas. För elever som har andra svårigheter, exempelvis hög frånvaro, uteblir stödet. Skollagen däremot är tydlig med att rätten till särskilt stöd inte bara är kopplad till inlärningssvårigheter utan även andra faktorer i elevens skolsituation.

NPF kopplad till omfattande frånvaro

Elever med NPF har många gånger haft en period av frånvaro från skolan. När skolan brister i kunskap och förståelse och när eleven inte får det stöd den behöver kan det leda till långvarig frånvaro. Så många som 75 procent av eleverna med långvarig frånvaro kan ha någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Större kunskap inom skolan behövs om hur arbetet kan anpassas efter olika elevers behov. När stödet uteblir kan höga kunskapskraven och otrygg miljö leda till en eskalerande situation. Resultatet blir psykiskt ohälsa, stress, mobbning och konflikter som leder till att elever stannar hemma.

När Autism- och Aspergerförbundet genomförde en undersökning visade det sig att hälften av de svarande inte genomgått en pedagogisk undersökning av vilken sorts stöd de behöver. I samma grupp svarade 52 procent att de stannat hemma från skolan någon period, en ökning med 6 procent sedan förra undersökningen 2 år tidigare. För att vända utvecklingen måste elever som uppvisar tecken på inlärningssvårigheter skyndsamt utredas och åtgärder snabbt sättas.

Viktigt att samverka för att vända frånvaron

Vid systematiskt frånvaro från skolan är det inte ovanligt att personal på skolan och vårdnadshavare hamnar i konflikt med varandra. Det är en svår och komplex uppgift att vända frånvaro till närvaro och det kräver god samverkan. Föräldrar upplever sig ofta ifrågasatta från skolan samtidigt som skolan upplever att de inte får med sig föräldrarna i insatserna.

Det är en god utgångspunkt att se föräldrar som experter som på sina barn. Föräldrar har mycket god kunskap om situationen i hemmet och socialt och är en mycket värdefull del i en utredning. För att insatserna ska få önskvärt resultat är det dessutom viktigt att föräldrarna är engagerade i åtgärdsprogrammet.

Problematiken för en hemmasittare kan bero på både pedagogiska orsaker, situationen i hemmet samt individuella faktorer. När skolan utgår från att problematiken grundar sig i hemmet riskerar frånvarons faktiska orsaker att ses förbi. Skolan och samhällets ansvar, och inte minst elevhälsans ansvar, sträcker sig dessutom längre än det rent pedagogiska. Att sträva efter samverkan och samsyn mellan skola, kommun och familj är därför en viktig del av ett fungerande åtgärdsprogram.

Föräldrar har inte alltid rätt i fråga om vilket stöd deras barn behöver. Men kunskapen och erfarenheten föräldrarna har om sitt barn måste tas tillvara på. Framgångsfaktorer är därför tydlig och frekvent kommunikation, samt ödmjukhet och samverkan med andra aktörer.